Viktig fakta om betong

INför gjutning på våren

På våren är det väldigt torrt i luften. Detta gör att den nygjutna betongen riskerar att få krympsprickor. Vattnet i betongen torkar ut för fort! När man gjuter på våren är det viktigt att vattna direkt efter gjutningen! Spruta upp i luften så att det kommer en vattendimma på betongen så ytan inte skadas. Betongen skall också hållas fuktig de närmaste 10 dagarna efter, för att härda betongen på bästa sätt och få den bästa ytan.

Ibland är det kanske risk för frost! Se då till så att betongen inte fryser den första veckan. Är det risk för frost var då försiktig med vattning av ytan.

Hör av till oss för direkt råd till er gjutplats!

Telefon: 0414-23108 eller 0414-23204

Betong innehåller:

cement, sand, sten, vatten samt eventuella tillsatsmedel och tillsatsmaterial. Betongtillverkningen utförs enligt Boverkets ”Allmänna råd om tillverkningskontrollerad fabriksbetong”.

När du beställer betong är det viktigt att du tänker på följande:

1. Hållfasthetskrav /vct-krav.
2. Max stenstorlek i ballasten. för att omsluta armering, arbets- och hanteringsfråga
3. Konsistens, hur kommer den färska betongen att bearbetas
4. Tid mellan gjuttillfälle och färdigt golv parkett/ klinker etc
5. Hur betongen ska levereras och hur nära bilen kan komma; /hydraulränna/band/pump etc.
6. Leveranstid och intervall

Betong man en gång kallade för K300 hette senare K30 heter idag närmast C25/30.

Hållfasthetsklass

Hållfasthetsklasser som betongen är indelad i är:
C12/15, C16/20, C20/25, C25/30, C28/35, C30/37, C32/40, C35/45, C40/50, C45/55, C50/60, C54/65, C55/67, C58/70, C60/75.
För lättballastbetong gäller andra hållfasthetsklasser och beteckningar.

Exponeringsklass

Vilken betong det skall vara kan indelas med olika exponeringsklasser, olika angreppsmekanismer på betong, t ex påverkan av havsvatten eller frysning. Under varje angreppsmekanism finns tre eller fyra klasser, totalt rör det sig om inte mindre än 18 exponeringsklasser, se vidare exponeringsklasser...

Konsistens

Vilken konsistens som väljs beror på hur man ska ta om hand betongen. Om betongen ska vibreras eller man bara tänker sloda ut den. Hur ser formen ut som betongen skall fylla? Är det mycket armering? Observera att ju lösare betong ju högre formtryck. Det krävs en kraftigare form till lösare betongkonsistens!

Den lösa självkompakterande betongen slodas ut. Självkompakterande betong får aldrig vibreras. Den får ej heller dras iväg med sloda, spade eller annat för långt vid gjutning. Ju mer man hanterar denna lösa betong ju mer ökar man risken att den inte håller ihop.

Självkompakterande betong (SKB) anges oftast med konsistensen flytsättmått och mäts i cm hur mycket den brer ut sig.

Vanlig betong delas in i olika sättmåttsklasser.

S1	F d Plastisk	Sättmått 10-40 mm
S2	F d Trög	Sättmått 50-90 mm
S3	F d Lättflytande	Sättmått 100-150 mm
S4	F d Halvflyt	Sättmått 160-210 mm
S5	F d Flytbetong	Sättmått >210 mm

Betong med styvare konsistens levereras endast med cementhaltsgaranti och där konsistensen normalt bestäms med mängden tillsatt vatten.